Mina anor och andras

Mina anor och andras

Släktforskningens glädjeämnen och vedermödor

Dalarna, Värmland, Småland och soldater. Nya upptäckter och lösningar på problem. Släkter och gårdsnamn. Det finns mycket att berätta för släkten och andra intresserade.
Min hemsida grudin.se handlar om soldater vid Mora kompani Dalregementet
Välkommen
Mari-Louise Grudin

Någon droppe blått blod i släkten

SmålandPosted by ML 2017-08-08 18:32

På Facebook finns en sida som heter Ofredsår. Författaren skriver om Sveriges historia på ett intressant och lättsamt sätt. De senaste inläggen har varit en serie om Gustav Vasas ättlingar Erik XIV, Johan III, hans son Sigismund och Johans bror Hertig Karl (Karl IX). Stridigheterna dem emellan gällde om Sigismund, som polsk kung, också skulle vara kung över Sverige.

Ungefär samtidigt som jag läste dessa inlägg i fb upptäckte jag ett fel i min släktforskning på farmors anor. När jag följde de nya rätta anorna, visade det sig, att det från början av 1700-talet och bakåt i tiden bar av rakt in i svenska adelsätter.

Sveriges adelsätter är väl utredda och deras liv och leverne finns att läsa på internet bl a på
https://www.adelsvapen.com/genealogi. När jag följde några av adelssläkterna, såg jag att de rört sig i kretsarna kring Gustav Vasa och hans söner och deltog i striderna. Det skulle man vetat på den tiden man satt i skolbänken och suckade över kungarna och deras krig. Här är några av släktens adelsmän med tjusiga namn.

Peder Christersson Siöblad den adliga ätten nr 75


Peder Christersson föddes ca 1530. Han var trogen Erik XIV och hertig Carl. Hövidsman på Västerås slott 1598 och sändes 1598, såsom trogen anhängare av hertig Carl, jämte sin styvson Carl Carlsson Gyllenhielm att stilla det i Uppland till förmån för konung Sigismund utbrutna »bullret». Ståthållare på Nyköpings slott 1602 och 1603. Död före 1604-02-29.Hans andra hustru var Karin Nilsdotter, var tidigare älskarinna till hertig Carl och mor till Carl Gyllenhielm.

Peder Lindormsson Ulfsax den adliga ätten nr 107


Peder Lindormsson deltog i striderna mellan konung Sigismund och hertig Carl på den förres sida och utstod redan 1596 jämte sin familj svår förföljelse från hertigens sida. Följde konungen till Polen 1598, då alla hans gods, 180 gårdar, indrogos till kronan och bortgåvos 1606-11-28 till amiralen Anund Hansson, sedan en del, som varit pantsatt, blivit återlöst enligt k. brevet s. å. 11/11. Instämdes till riksdagen i Linköping 1600, men infann sig icke. Död i Polen efter 1606. Gift med Brita Nilsdotter, fängslad och torterad 1596 på grund av misstankar att hava mördat en djäkne på sin gård. Ånyo fängslad med anledning av ett mannens brev till Gustaf Stenbock 1603-03-20 och efter upptäckten av västgötaherrarnas stämplingar på hösten s. å. förd till hertigen i Kalmar och där avrättad s. å. dotter av hövidsmannen Nils Persson (Silfversparre) och Estrid Gustafsdotter Stiernbielke.

Olof Andersson Oxehufvud den adliga ätten nr 102


Olof Andersson var konung Sigismunds ståthållare på Kalmar 1594-07-13. Död i fängelse (enl. hertig Carls Slagtarebänk). Han förverkade såsom en konung Sigismunds anhängare sina gods under kronan, men dessa återskänktes 1608 till hans barn. Gift 1574-09-26 med Kerstin Månsdotter Stierna, död 1594-01-16 och begraven på Kalmar kyrkogård, där hennes gravsten finnes16, dotter av lagmannen Måns Pedersson (Stierna), och Brita Jönsdotter (Böllja).

Släkt? Javisst. Han var min farmors mormors farmors farmors farfars morfar!



  • Comments(0)//ml.grudin.se/#post27

Stugan på Syderön

JärpesboPosted by ML 2017-07-17 21:00

På Syderön står en stuga, uppsatt många år senare än de på Buderön. Den skulle också tjäna som övernattningsstuga vid de ibland veckolånga fisketurerna. Det var Bogg Anders Nilsson (1869-1946), Lars Grudin (1865-1949), Rull Lars Andersson (1881-1975) och Anders Böhlin (1868-1942) som 1908 beslöt att bygga stugan.


Här är de på Buderön. Bogg Anders och Lars Grudin hänger upp noten. Rull Lars och Anders Böhlin sitter och rensar siken.

2003 fick stugan en utvändig upprustning, den blev målad och fick nytt tak. Den senaste upprustningen är

Dritståndji å Syderäni



Här har dom suttit i regn, sol och myggornas stick

Medan dom väntat på lugnet och sikens små pick

Mycket jag sett och mycket jag hört,

Men nu är det länge sen någon mej rört

I ett halvsekel minst har jag varit i tjänst

Blott minnena lever i tjärvedens spänst

(Lennart Nilsson)

Uppgifter o foton från Majvor Jonsson och Lennart Nilsson







  • Comments(0)//ml.grudin.se/#post26

at medelst öfwerenskommelser inskränka hwarjehanda öfwerflöd och yppighet, samt förekomma ett ogudachtigt lefwerne

VärmlandPosted by ML 2017-05-24 09:28

När jag letade efter min ana Olof Kullanders utnämning som sockenskräddare i Stavnäs stötte jag på detta protokoll. Hittade inte det jag sökte, men fick en klar bild av hur livet i Stavnäs var då och troligen inte bara i den socknen.

I Stavnäs socken, Värmland, hålls den 24 maj 1767 sockenstämma där man ställer upp regler för hur man skall uppföra sig och stävja fylleri. Kyrkoräkenskaperna borde kollas för att se hur mycket böter som strömmade in. Dessutom lönade det sig att vara angivare.

Stavnäs (S) KI:2 (1752-1789) Bild 39 / sid 70 § 5 låter det så här:

Som Hans Kongl. Maijt. I nåder anbefallt Rikets Prästerskap uti allmänna Soknestämmor förmå sina åhörare af Allmogen, at medelst öfwerenskommelser inskränka hwarjehanda öfwerflöd och yppighet, samt förekomma ett ogudachtigt lefwerne; giordes wid denna Soknestämma tienl. föreställningar härom, hwaraf församlingens ledamöter upmuntrades at enhelleligen antaga och efterlefwa följande puncter.

1/ Som på wåra Landtmarknader, såsom Edana och Bysätter, samt under wägen dit och dädan ett ganska oordentligt wäsende med fylleri, skrig och rop, svordom,trätor, slagsmål och ett lättfärdigt dantande plägar spörjas; så blef nu faststält, at ungdom under 15 år, som i något af dessa mål sig förbryter; skal, efter brottets beskaffenhet, sittja en eller flera söndagar uti ståcken.


2/ Om någon öfwer 15 år, och til laga ålder kommen, skulle på sådant sätt sig föhra, den skall plichta 3 dr Smt.

3/ Beswäras någon med kortspel hemma eller borta: på Söcken eller helge- och högtidsdagar plickta 3 dr smt.

4/ Öfwerlastar sig någon med drickande och supande, at man af tal och åtbörder ögonblickeligen kan se, det han är drucken; den skal plickta 3 dr och så ofta brottet förnyas, fördubblas böterna.

5/Om någon uti fylleri öfwar swordom och slagsmål, eller på annat sätt någon med ord eller gärning förolämpar, böta för hwardera förseelsen särskilt 3 dr smt första gången, sedan dubbelt.

6/ Håller någon uppå marknadsplatser eller hemma i husen Brännvinssalu, utan bewilningsafgifter til Kronan, böta 3 dr.

7/ Till förekommande af öfwerflöd och onödig kostnad wid Bröllop, Barnsöl och begravningar, giordes den författning, at Bröllopsgästerna, efter måttlig wälfägnad, skiljas åt och begifwa sig hwar hem til sitt 3dje dagen. Men de som bewista Barnsöl och Begravningar första dagen, långväga släktingar undantagna.

8/ Eho, som bjuder giäst längre qwar, och den som buden eller obuden blir öfwer utsatta tiden, böta 3 dr smt.

9/ Bör icke heller wid sådana tilfällen, mindre stämmor,auktioner och flera samlingar någon wara öfwerlastad och drucken, ty det är ochristeliget, wid 3 dr smt plickt.

10/ Hwilken, som besöker hemlig eller offentel. krog, och sitter der öfwer en tima at fylla sig, skal plickta 3 dr och äfwen så mycket den som säljer: tillåtas han sittia öfwer natten och öfwar fylleri, böta både kiöpare och säljare dubbelt.

11/ Om föräldrar eller andra gifwa åt sina barn och ynglingar brännewin, hwaraf de i god tid kunna tilwänjas at älska den waran, böta 3 dr smt.

12/ De utnemda tilsyningsmän, som se med någon genom fingrar, och ej redeligen gifwa en hwad emot denna öfwerenskommelse skier, böta tillika med den brottslige hwardera 3 dr smt.

13/ Som ej alltid kunna wara witnen at tilgå i dessa mål; skola tillsyningsmannen sielfwer äga witesord, och den skyldige lika fult böta.

14/ Alla dessa böter komma Kyrkones Sexmän at taga ut, och skola twå daler waraf anwendas til fattiga barns underwisning i Christendomen, och 3die dalern til angifwaren.

15/ Skola de förgripelser, som skie emot allmän lag, lika fullt hos Kronobetienterna angifwas, och den skyldige äfwen wid domstolen swara för sitt brott.

Allmänneligen beslutit och samtyckt år och dag, som förut skrifit står.

Joh. Wallström









  • Comments(0)//ml.grudin.se/#post25
Next »