Mina anor och andras

Mina anor och andras

Släktforskningens glädjeämnen och vedermödor

Dalarna, Värmland, Småland, Bohuslän och soldater. Nya upptäckter och lösningar på problem. Släkter och gårdsnamn. Det finns mycket att berätta om och för släkten och andra intresserade.
Min hemsida grudin.se handlar om soldater vid Mora kompani Dalregementet
Välkommen
Mari-Louise Grudin

Gut som släkt och gårdsnamn

Mora DalarnaPosted by ML 2017-04-22 14:50

Gutsläkten-namnet

Osäkert vad som är upphovet till namnet. En teori är att det kan komma ifrån ett fornsvenskt mansnamn Guti enligt Bror Lindén ”bebyggelsenamnen i Mora kommun”. Ett annat förslag är namnet Guttorm.

Ett försök att följa ”min” Gutsläkt i Mora från den äldsta skattelängden från 1539. Uppgifterna är knapphändiga, det är inte alltid gårdsnamn eller patronymikon skrivs ut. (Patronymikon är fadersnamnet följt av son el dotter.)
När Gustav Vasa blev kung ville han skapa en stark statsmakt och för det behövdes pengar. Olika skatter hade betalats tidigare men han såg till att det började föras ordentliga listor över befolkningen och utnämnde fogdar och andra myndighetspersoner att utkräva skatt. Skatten beräknades efter hur mycket jord bonden ägde och hur mycket den gav i skörd. Förutom skatten till staten ”årliga räntan” kallad, skulle även kyrkan ha sitt ”tionde” för att avlöna präster och underhålla kyrkor. Ibland infördes extra skatter (hjälpskatt) till vissa ändamål t ex Älvsborgs lösen för att få ihop de penningsummor som Danmark krävde för att lämna tillbaka Älvsborgs fästning i Göteborgs hamninlopp. Detta skedde 1571 och 1613 och utförliga längder finns bevarade över vad bönderna ägde i värdeföremål, mark och djur.

Som synes av tabellen är gårds/släktnamnens väg inte alldeles rak.

Gutte Pedher Andersson

Född ca 1500

I skattelängden från 1550 för Mora är Gutte Pedher skriven som boende i Lisselby. Det kan vara han som finns med 1539 under Morkarlby med namnet Per Andersson med tanke på att den trolige sonen Anders.

son
Guthe Anders Persson

Född ca 1530

I tiondelängden 1569 är Guthe Anders Persson med i Oxberg. Vid hjälpskatten 1571 skattar Guthe Anders för 1 lispund koppar, 6 kor, 1 ungdjur, 5 får och 5 getter. Han ligger på den övre halvan av skattebetalare. Guthe Anders har två söner , Gut Lars Andersson som skrivs i Gopshus och Mats nedan.

son
Gut Mats Andersson

f ca 1560

I tiondelängden 1606 är Gut Mats Andersson med i Oxberg. Han är med i olika längder fram till 1643.

son
Gut Erik Matsson

1595-1673

Bor i Oxberg, är med i mantalslängder från 1633. Det tyder på att han har eget hushåll. Nu går det att följa släkten i husförslängder. Den 5 juni 1687 begravs både hans hustru 87 år gammal och två av ogifta barnen över 50 år gamla. Tyvärr står det ingen dödsorsak i dödboken.

dotter
Gut Anna Eriksdotter

1640-1705

Gut Anna gifter sig 1667 med Olof Danielsson som kom till Oxberg med sin bror Mikael. Olof Danielsson lejs som soldat 15 juni 1660 för Ufwens (Uv) rote. Enligt sockenstämmoprotokoll(sid 126 bild 73v) 23 febr 1663 utses de tvenne vackre unge Soldater och bröder Olof och Michill Danielssöner som lärare i Oxberg då de " uti sina christendomsstyckens läsande i och utan bok och förstånd väl för sig komna är."

Olof och Anna begär 27 augusti 1667 enl sockestämmoprotokoll att få gifta sig. På grund av någon oegentlighet (troligen ett barn på väg) bestäms att de två söndagar skall stå i vapenhuset, bekänna sin synd för församlingen och skänka medel till de fattiga innan äktenskapet ingås. Den 22 september är Olof i alla fall brudgum och skänker 8 öre till kyrkan och den 29 skänks pengarna som givits på gästabudet i Oxberg.

I september 1670 är Olof ersatt av en annan soldat. Den 25 mars 1672 ger hustru Anna en kviga efter sin man till kyrkan. De hade tre barn tillsammans.

dotter
Gut Sara Olofsdotter

1669-1743

Sara gifter sig 1687 med Jonas Jonsson från Torsång sn utanför Falun. Han har lejts 1677 som soldat för rote nr 8 Skåpråtta i Mora kompani.

I juni 1690 begär han avsked eftersom han har ”stort gårdsbruk” och lejer en annan soldat i sitt ställe.

1696 klagar Jonas inför tinget att Gopshusborna " förledna sommar slagi för honom en gris ofärdig och den andra ihjäl". Jonas fick ersättning för grisen.

1701 deltar Jonas som en av ledarna i Tremänningsupproret.(Bönderna protesterar mot att extra soldater skrivs ut p g a av krigen) Han döms till 14 dagars fängelse på vatten och bröd
Jonas dör 1721 av håll 65 år gammal. Han var med "på 3 fältslag under sin tid som soldat under Kung Karl den XI".
Jonas kallas Gut Jonas, han har fått hustruns gårdsnamn. Det kallas att han fått ”särknamnet”.

dotter
Gut Karin Jonsdotter

1698-1779

Gut Karin gifter sig 1720 med Kråk Per Eriksson. De får tre barn tillsammans innan han dör 1737 bara 39 år gammal. Hon gifter om sig med släktingen Gut Mats Andersson. Inte heller det äktenskapet blir långvarigt, 1742 är hon änka igen.

dotter
Kråk Anna Persdotter

1733-1803

Kråk Anna gifte sig 1760 med Gut/Jugen Mats Jonsson från Gopshus. Dennes far Jonas Olofsson kom från Lima sn som soldat Brudsven i Mora kompani. Jugen Mats förfäder på moderns sida kom också från Gutsläkten genom en bror till Gut Mats Andersson på 1500-talet.

son
Gut Jon Matsson

1763-1829

Gut Jon fick gårdsnamnet Gut efter sin svärmor och dessutom hade han anknytning genom sin farmors morfar. Han gifter sig med Kråk Kerstin Ersdotter. Gut Jon var klockare 1807-ca1826. Läser något. Död av lungsot.

son
Gut Erik Jonsson

1790-1849

Gut Erik gift sig 1813 med Katt Anna Matsdotter från den delen av Oxberg som vid denna tid räknades till Älvdalens sn

Han byggde tillsammans med sönerna Gut Karl Ersson och Gut Anders Ersson stugan på Kattbock och stugan på Kattgard som Rune Göthlin använder. Initialerna är inristade i en takstock.

Erik var på resande fot när han dog i Garsås, okänt av vad.

son
Gut Karl Ersson

1822-1884

Karl gifte sig 1843 med Kråk Mait Eriksdotter.De bodde och verkade på Kattbock och fick 2 döttrar.

dotter
Gut Anna Karlsdotter

1849-1934

Mor till Lovisa Andersdotter gift Kullander , min mormor.Gut Anna var första gången gift med Mångs Anders Andersson och andra gången med Elin Anders Persson. Här tog Gut namnet slut i släkten, mormor kallades Elin Lovisa.





  • Comments(0)//ml.grudin.se/#post21

Häxor

Mora DalarnaPosted by ML 2017-04-13 13:50

Häxprocessen i Mora 1669

Den 24 augusti 1669 halshöggs och därefter brändes 15 personer dömda som ”häxor”. En av de som anklagats var Pelle Marit i Oxberg. Genom att orka stå emot anklagelserna klarade hon sig från avrättning. I husförhörslängden för Mora från 1667 finns Pelle Marit och hennes 6 barn med. Prästen har bara skrivit ut Marits födelseår 1611, i alla andra familjer är alla födelseår utskrivna. Barnens födelseår och dödsår hittar man i andra källor.


Marit är troligen änka efter Mox Mats Andersson som dog vid Nyborg 1657 i Karl X Gustafs danska krig.

Karin 1641- 1697 ogift
Mox Anders 1642-1704 gift
MasNis Olof 1645-1712 gift med Elin dotter till Mats Nilsson Skåpråtta
Mats 1653-?
Anna 1656-1729 ogift
Chirstin/Kerstin 1657-1724 gift inga barn

Vid första förhören i augusti erkände Marit först att hon lärt i ungdomen av en gammal kulla när hon gick och tiggde. Vid senare förhör tar hon tillbaka sin bekännelse och säger att den skett under tortyr. Hon döms som skyldig, men eftersom hon inte erkänt, avrättas hon inte, utan förs till fängelset i Falun "Falu stenhus" under hösten.

Prästerskapet vill att de dömda skall erkänna sin gärning och därefter få syndernas förlåtelse och återfå " själens salighet" innan de avrättas. De, som erkände, blev halshuggna och sedan brända på bål. Genom att neka får Marit behålla livet. I december hålls nya förhör med de anklagade i Mora. Flera barn vittnar mot Marit men enligt protokollen är "de intet att rätta sig efter". Landshövding Duvall inser att det blir dyrbart med transport till Falun och vaktande av häxorna där. Han ger därför order om att de "argaste och värsta" skall förvaras i ett särskilt hus nära kyrkan i Mora. Prästen skall besöka dem där varje morgon och kväll och genom bön och förmaning "söka dem på rätta vägen bringa". Marit lyckas överleva fängelsetiden och återvända till Oxberg. År 1675 dör hon, sonen Anders ger då ett får till kyrkan för att hedra sin mor (enligt kyrkoräkenskaperna).

Hennes son Mats Matsson anklagas också i häxprocessen. På frågan varför han "tjänade satan" svarar han " att han var så ganska fattig, hade varken mat eller kläder". Satan hade lovat att han skulle få bli i ett "glimmande stenhus evinnerligen". Mats döms av rätten att löpa gatlopp, dels för egna brott och dels för att varna och avskräcka andra barn. Den 17 augusti 1669 löper han gatlopp tre varv inför 200 barn med ris i händerna. Den dömde sprang med naken överkropp och piskades med riset. Den som ”höll igen” med riset kunde själv bli piskad av den, som övervakade det hela. Detta var ett vanligt straff.

Riksrådet Creutz tar honom senare " i sitt hov". I ett brev med anledning av häxprocesserna beskrivs Mats som "en arger sälle". Hans fortsatta öde är okänt.


En av de andra anklagade kvinnorna var Jerp Anna Andersdotter också hon från Oxberg. Hon var i 40 årsåldern och ogift. Hennes reaktion på anklagelserna var tvärtemot Pelle Marits. Enligt protokollen från förhören erkänner hon med orden" bekänner själv sig icke vara värd gå här på jorden, för det myckna onda hon mot Gud och sin nästa gjort haver". Så blev hon halshuggen och bränd på bål för att alla onda andar, som man trodde fanns i kroppen, skulle förgöras.

Birgitta Lagerlöf-Génetay (1990). De svenska häxprocessernas utbrottsskede 1668-1671.
Blåkulla-färderna av CG Kröningssvärd

https://sv.wikipedia.org/wiki/H%C3%A4xprocessen_i_Mora





  • Comments(0)//ml.grudin.se/#post20

Ett kvinnoöde Kråk Marit Persdotter

Mora DalarnaPosted by ML 2017-03-08 19:34

Kråk Marit föddes 1635 i Långlet. Hennes föräldrar var Kråk Per Persson och Britta Olofsdotter.
Vid tinget i Mora den 16 februari 1652 nämns hennes namn första gången. Hon är 17 år. Soldaten Pål Olofsson har blivit instämd för ”mökränkning” av Marit Persdotter och en annan kvinna från Färnäs. Han väljer att gifta sig med Marit.
Pål Olofsson är soldat Flitig lejd 1647 för Mora Kompani och bör vara ca 10 år äldre än Marit. De får en dotter som döps till Margareta år 1654.
Pål är kommenderad till Riga och det bär sig inte bättre än att Marit får ett barn u ä 1662. Detta barn dör men Marit får en anteckning i kyrkorådsprotokollet.

Vid mönstringen av soldaterna i Kopparberget 17 augusti 1663 antecknas att Pål är död.Marit gifter om sig 1 nov 1663 med Waller Anders Andersson, också han soldat i Mora Kompani för Skåpråttas rote. De får två barn Per 1667 och Britta 1670. Inte heller detta äktenskapet blir långvarigt. Anders dör 1676 troligen vid slaget vid Lund med Karl XI.


Nu lever Marit som änka. Hon bor i samma by som sin äldre bror Kråk Olof Persson, kanske ingår hon i det hushållet och arbetar på gården. Hon har säkert fullt upp med äldsta dottern Påls Margareta Pålsdotter, som strular med två olika soldater och föder 2 barn på 1670-talet, varav det ena dör 1680 och det andra 1682. 1684 verkar Margareta vara tillsammans med soldaten Anders Hansson Wigg. De får två döttrar Anna 1684 och Karin 1688.Men det blir inget långvarigt förhållande. 1689 står att Anders rymt från det militära och 1694 står det i kyrkorådsprotokollen att han är ”hos finnarna i Grängie”.

Marit har blivit ensam. Margareta har dött 1692, dottern Britta finns inga upplysningar om och sonen Per har begett sig till Stockholm och lämnat ”både moder och hemmanet handlöst”.

I juli 1694 skrivs i kyrkorådsprotokollet att ” den sjuka, ofärdiga och eländiga Kråk Marit Persdotter i Hemus … är i stor nöd och uselhet.” Hennes släkt påminns att de skall ta hand om henne och i gengäld ta över hennes gård.

Så dör Marit till slut och begravs den 1 mars 1696. Prästen skriver om henne ”haft sin ungdoms fel, men i ålderdomen av Herrans hand tuktat och legat till säng i 3 år, gjort sin synd bekännelse och sahl avsomnad 60 år.”

Hur gick det för hennes barnbarn småflickorna? Karin gifte sig Bergkarlås och där finns också systern. I dec 1724 nämns de vid tinget i Mora. Deras mors halvbror Per har dött och nu menar Karins man att hans hustru och hennes syster är närmsta arvingar till mormodern Kråk Marits Persdotters hemmansdel.

En kvinnas levnadsöde för 300 år sedan som framgår ur olika källor och med lite fantasi.







  • Comments(0)//ml.grudin.se/#post11
Next »