Mina anor och andras

De första stegen inom DNA-forskning tagnaSläktforskning

Posted by ML 2018-05-22 21:36

”Det här med dna bryr jag mej inte om”… det var min inställning tidigare när detta med dna-släktforskning blommade upp i Mora. Tyckte jag hade gjort en rejäl pappersforskning och det fick räcka.

Men så skickade en dotter in ett test på Family Tree DNA när hennes sambo gjorde det. Jag gick på en av Peter Sjölunds föreläsningar om dna-forskning för att få lite hum om vad det handlade om. Så kom dotterns svar o matchlista. Wow –det såg mycket intressant och användbart ut. Eftersom det var jag som hade pappersforskningen, fick jag ta hand om dotterns matcher. En dubbelkusin till hennes far/min man hade redan testat sig. I dotterns matchlista såg jag också en tremänning och hennes son på min morfars sida

Blog image

Nu var det jag som skickade efter ett testkit själv vid Valentinsrean! Jag hade tur att en kusin på mormors sida och en tremänning på farmors sida också blivit intresserade och testade sig. Jag hade förstått av föreläsning och av alla fb grupper i ämnet att ju fler i släkten som testade sig desto bättre. Syftet med min testning skulle bli att verifiera min pappersforskning och ev lösa något frågetecken. Jag gjorde en gedcomfil med bara anor och inga syskon för att det skulle bli ett någorlunda överskådligt träd och begränsade mej till 8 generationer och la in i Ft.

Nu hade jag alltså redan kända släktingar på mormors, morfars och farmors sida. När min matchlista kom var det förstås intressant att se vilka namn jag kände igen. Det var också enkelt att länka med mina kusiner/tremänningar och på så sätt får dessa röda o blå gubbar som visade ut släktingar på mammas och pappas sida. På farfars sida var det värre eftersom ingen kontakt funnits med honom . Men eftersom farmor berättat vem som var pappas ”okända fader” och jag gjort en riktig pappersforskning på den släkten, så var det ändå relativt enkelt att leda reda på en släkting även på den grenen. Matchlistan innebar inga överraskningar som okända halvsyskon eller något annat mystiskt. De flesta matcherna ligger på fyrmänningshåll eller ännu längre tillbaka.

Mina ”fynd” hittills…

Farfar Otto Johannessons släkt i Bohuslän.
Genom facebook fick jag kontakt med en släktforskande kvinna som bodde på gården, som en gång tillhört farfars släkt. Hon var ingift i släkten. Hennes son var dna testad men släktskapet var på för långt håll för att hans namn skulle visa sig bland mina matcher. Men jag fick tips på andra namn, som borde finnas i min lista, för att bekräfta att Otto var min farfar. Namnen fanns och personerna kunde även läggas in i släktträdet.

Farmor Anna Matilda Johanssons släkt i Småland.
I den småländska släkten är det inte heller lätt att hitta några närmare släktingar. Som tur är testade sig en tremänningen i Växjö samtidigt. Det är en bra utgångspunkt. Många i släkten har förstås gett sig av till Amerika. Det roligaste fyndet hittills är farmors ”okända” kusiner på hennes fars sida. En syskonskara på 4 som reste över Atlanten och väl där bytte namn från Karlsson till ett helt nytt namn och bosatte sig i Minnesota. Ett barnbarns barnbarn finns med på matchlistan tillsammans med sin mor, systrar och barn inalles 7 personer. Kontakten är tagen och uppgifter utbytta.

Farmors kusiner fotograferade i Minneapolis

Morfar Gösta Kullanders släkt i Värmland
I matchlistan fanns Göstas brors barnbarn och barnbarnsbarn. Tack vare ett ovanligt efternamn kände jag igen dem från min pappersforskning. Det roligaste fyndet är en kvinna i Västergötland, som har anor tillbaka till Kinnekulle på 1600-talet liksom jag. Den träffen bekräftade forskningen på Kinnekulle. Hennes anmoder är syster med min anfader och hans bröder Kullander från Kinnekulle, som flyttade till Värmland.
Dessutom har jag hittat en familjegrupp med samma anor som jag i Stavnäs sn i Värmland. Det roliga med den matchen är att de också har anor från Oxberg. Vi har alltså dubbla matchningar.

Mormor Lovisa släkt från Oxberg och Mora
Förutom en kusin känner jag igen många namn från både Oxberg och hela Mora. Här ger sig den begränsade genpolen till känna. Många har gift sig med släktingar genom århundradena. Enkelt uttryckt blir det samma DNA som ”valsar runt” i släkterna. Detta gör att släktskapet med matcherna ser mycket närmare ut än vad det är. Jag har en träff med en kvinna i Leksand, som på listan anges vara 4-6 männing. I själva verket är vi 10-männingar med gemensamma anor från början av 1600-talet. Våra gemensamma anor är för övrigt de enda personer från Sollerön jag har i mitt släktträd.

Ett intressant fenomen som dyker upp och överraskar mig är att det är flera matcher som är släkt på båda föräldrarnas sida trots de skilda landskapen. Sveriges befolkning var inte stor och folk var rörligare än man kan tro förr i tiden. Ftdna har ett verktyg som heter In common with (ICW). Om jag väljer en person ur matchlistan märkt med röd gumma som betyder att släktskapet är på mammas sida och gör ICW kan det i den nya träfflistan finnas en match med blå gubbe. Min ICW person på mammas sida och jag är alltså båda släkt med träffen med blå gubbe på pappas sida. Är det släkt på båda föräldrarnas sida blir det en lila gubbe.smiley

För att sammanfatta det hela så har DNA forskningen hittills bekräftat att jag har hamnat rätt i min pappersforskning. Nu återstår att se om det går att räta ut några frågetecken t ex vem soldaten Engelbrekt Larsson var, som kom till Oxberg och gifte sig. De enda uppgifter om honom är att han var från Värmland och född ca 1718. Förhoppningsvis hade han något syskon, som har ättlingar, som finns i min matchlista. Det blir en utmaning.

Nästa steg är att lära mig mer om de hjälpmedel som finns och hur de kan kombineras.
Jag har också skickat vidare min Raw Data fil till My Heritage och därmed också Geni för att se om det dyker upp andra träffar. Ja, det finns mycket att ta itu med när det blir kall vinter igen. Tills dess får jag kolla vilka nya matcher som tillkommer.









Släkten Hörnqvist från HörneforsUmeåsläkten

Posted by ML 2018-03-16 10:00

Släkten Hörnqvist del 2

Olof Hörnqvist f 1820 (Peters farmors farfars far)

Jonas Hörnqvists och Barbro Lögdströms andre son Olof Hörnqvist född 1820 förblir bruksarbetare i Hörnefors. Han gifter sig 1843 med Sara Stina Olsdotter född 1821 i Hörneå. Hennes far var kolaren Olof Olsson Tegenfeldt som i sin tur var son till soldaten Olof Tegenfeldt och barnbarn till soldaterna Jöns Höök och Jon Ståhl. Sara Stinas mor hette Ullrika Östman och kom från smedsläkterna Östman och Sjöberg.

Olof och Sara Stina får 5 barn. Det första barnet föds 1844 , en son som döps till Olof! Namntraditionen är stark i släkten.

Olof Hörnqvist f 1844 (Peters farmors farfar)

Olof Hörnqvist d y arbetar några år som dräng på olika gårdar i Hörneå men söker sig vidare och 1870 flyttar han till Bjurholm sn och arbetar på en gård i Agnäs. Där träffar han bondedottern Anna Johansdotter från en granngård. De gifter sig 1873 och samma år flyttar de till Brattsbacka i Nordmaling sn. Om de köper en gård eller om det ingår i arv efter förfäderna framgår inte . Annas farmor och mormor var systrar och döttrar till en bonde i Brattsbacka.

Vid denna tid blir det lite rörigt i släktforskningen. Nordmaling socken delades 1809 och den utbrutna delen där Agnäs låg kallades Bjurholm sn.

Olof och Anna får 8 barn varav 6 växer upp. Olof tillhör de betrodda männen i bygden, några år är han utsedd till nämndeman.

I april 1915 upprättas bouppteckning efter Olof. Gården är redan överlämnad till sonen Karl. Boet är välförsett med möbler, husgeråd sängkläder mm och det fanns en bra slant på banken. Tre barn har gett sig iväg till Amerika och nya yrken fanns att tillgå. Järnvägar byggdes i Sverige och Stambanan genom övre Norrland byggdes under perioden 1883-1894 och med den skapades arbete.

Selma Katarina f 1873 gifter sig och paret bosätter sig i USA 1894
Kristina Helena f 1876 gifter sig med en banvakt
Johan f 1878 blir banvakt i Brattsbacka
Olof f f 1881 ger sig iväg till USA 1906. Han nämns inte i faderns bouppteckning 1915, troligen död
Karl f 1884 övertar gården
Jonas f 1886 ger sig iväg till USA 1910

Johan Hörnqvist (Peters farmors far)

Johan Hörnqvist gifter sig 1906 med Maria Johanna Karlsson från Bjerten i Nordmaling. De får 9 barn varav 2 dör som små. Kanske bor de i banvaktstugan i Brattsbacka. Den äldsta dottern var Selma Evelina f 1906 (Peters Farmor) död 1989. Banvaktssysslan övertas av sonen Filip.


Blog image

Filip Hörnqvist (1908-2000) var en av initiativtagarna till att boken Brattsbackabygdens historia I blev skriven av forskaren och författaren Tyko Lundkvist. I denna finns flera av Peters förfäder nämnda.

Några ord om själva namnet Hörnkvist/Hörnqvist. Före namnlagen i början av 1900 så var det upp till var och en att skapa sig ett efternamn. Adliga namn var skyddade. De som ägde en gård och var jordbrukare nöjde sig oftast med patronymikon = Anders son, Eriks dotter. Hantverkare, bruksarbetare, stadsbefolkning m fl valde ofta ett eget efternamn, eftersom de inte hade en gård att identifieras med. Vanligast var något med anknytning till hemorten. I Hörnefors finns många varianter med Hörn… Det finns många platser med ”Hörn” som inspirerat till Hörnkvist, det finns flera olika släkter.

I Brattsbackaboken sid 388 har det tyvärr blivit fel uppgifter om Olof Hörnqvist född 1844. Han placeras felaktigt som son i en familj Hörnqvist från Hörnsjö.




Släkten Hörnqvist från HörneforsUmeåsläkten

Posted by ML 2018-03-16 09:55

Släkten Hörnqvist från Hörnefors del 1

Nils Nilsson från Torsåker (Peters farmors farfars farfars farfar)

I mitten på 1700 talet flyttar Nils Nilsson och hans hustru Elisabet Abrahamsdotter från Kärvsta i Torsåker socken i Västernorrlands län (norr om Kramfors) till Stöcke i Umeå Landsförsamling. Paret är i 25 årsåldern och har med sig de små barnen Abraham född 1749, Johan född 1753 och Elisabet född 1755. I Stöcke föds ytterligare fyra barn Karl 1758, Erik 1760, Per 1763 och Olof 1764. Efter några år flyttar familjen till Hörne.

När Nils dör och bouppteckning görs efter honom den 2 februari 1800 antecknas att han äger en liten gård, som föder 1 ko, 1 kviga o några får. Förutom vanliga hushålls- och jordbruksredskap är det anmärkningsvärt många snickarverktyg förtecknade. Det är tydligt att Nils sysslade med någon snickarverksamhet som drog in pengar till hushållet.

Abraham Nilsson (Peters farmors farfars farfars far)

Gården övertas av äldste sonen Abraham Nilsson. Han har gift sig med en flicka från Grundsunda socken. Tillsammans får de 11 barn varav 4 dör som barn. När Abraham dör 60 år gammal har han redan sålt gården till sin äldste son Nils Abrahamsson.
Blog image

Vid denna tid har det startats ett bruk i Hörne. Hörnefors bruk var ett järnbruk vid Hörnån i Hörnefors i södra Västerbotten som var i drift 1775–1902. När verksamheten hade sin höjdpunkt i slutet av 1800-talet fanns masugn, stångjärnshammare, knipphammare, vällugn, gjuteri, valsverk och ett vattendrivet sågverk.(wikipedia)

Abrahams yngste bror Olof f 1764 blir torpare och kolare vid bruket. Han börjar kalla sig Hörnqvist. En av hans söner blir Mästersven vid bruket.

Jonas Abrahamsson Hörnqvist 1782 (Peters farmors farfars farfar)

Abrahams näst äldste son Jonas född 1782 tar arbete i det nystartade bruket. Bruket lockar till sig smeder från olika håll. Jonas börjar som dräng till någon av smederna och lär upp sig inom yrket. Han kallas både spiksmed, stångjärnssmed och hammarsmed i kyrkböckerna. Nu har också han antagit namnet Hörnqvist.

Jonas gifter sig 3 gånger, de två första äktenskapen slutar olyckligt då båda hustrurna dör i samband med barnafödande. Med andra hustrun hade han 2 barn men också de barnen avled som små. Den tredje hustrun Barbro Lögdström överlevde sin man och de fick 6 barn tillsammans.

Barbros far Olof Lögdström var mästersmed från Långvinds bruk i Enånger. Smedsläkten Lögdström är redovisad av Föreningen för Smedsläktforskning FFS. Den skall härstamma från kolaren vid Lögdö bruk Frans Dubois som var av vallonsläkt. Olof Lögdström flyttade till Hörnefors när bruket startade där.

Jonas Hörnqvist dör redan 1825 av rödsot (=dysenteri) som gick i epidemier. Han var bara 43 år. Barbro var ensam med 5 småbarn. Hon hade släkt på bruket som hon säkert fick hjälp av och det fanns sysslor även för kvinnor på bruken. Barnen fick börja arbeta tidigt. De båda sönerna Jonas f 1816 och Olof f 1820 står som koldräng resp bruksarbetare.

När Barbro dör 1854 uppges i bouppteckningen att hon ägde en mangårdsbyggnad med 6 knutar och några uthus.

Barbros son Jonas dog den 15 februari 1846 endast 29 år gammal. I kyrkböckerna står att han blev ihjälslagen. Enligt rättegångsprotokollen var sonen Jonas Hörnqvist sysselsatt med smidesarbete i den så kallade Nya Hammaren vid Hörnefors bruk vilket arbete fortfarit till klockan ½5 på morgonen den 14 februari. Närvarande var också Olof Lögdström, dennes fader Olof Lögdström den äldre, Olof Hörnqvist och några till.

Personerna:
Jonas Hörnqvist f 1816
Jonas kusin Olof Lögdström d y f 1817
Dennes far, Jonas morbror Olof Lögdström d ä f 1784
Olof Hörnqvist f 1794, kusin med Jonas far

Efter slutat arbete tar Jonas på sig tröja och handskar för att gå hem, strax därefter inkommit till dess vid vägen boende moder Änkan Barbara Hörnqvist, och med bägge händren för huvudet yttrat ” Herre Gud fader i himlen, så ont i huvudet jag har”. Han säger också att vid utgången igenom stora hammardörren blivit slagen i huvudet av en där stående karl. Jonas fortsatte sedan hem till sig och där dog han dagen efter. Efter ingående förhör med alla närvarande kommer man fram till att Olof Lögdström d y är den som haft tillfälle att slå Jonas i huvudet eftersom han gått ut strax före att Jonas gått ut. Enligt vittnena var Olof känd för att vara hastig till sitt lynne och snar till utdelande av slag….. yttrat missnöje med Jonas Hörnqvist, som varit hans smeddräng och haft hotelser emot honom.

Olof blir inte dömd för mordet, i kyrkboken står ”misstänkt för mord men frikänd”. Det står också att han tänkt flytta till N Amerika 1847 men det blev tydligen inte av. Han lämnar Hörnefors och arbetar som smed på andra bruk i andra socknar.

(Rättegångsprotokoll Umeå tingslags häradsrätt (AC) AIb:6 (1845-1849) Bild 1450 -1690)