Mina anor och andras

Släkten Hörnqvist från HörneforsUmeåsläkten

Posted by ML 2018-03-16 10:00

Släkten Hörnqvist del 2

Olof Hörnqvist f 1820 (Peters farmors farfars far)

Jonas Hörnqvists och Barbro Lögdströms andre son Olof Hörnqvist född 1820 förblir bruksarbetare i Hörnefors. Han gifter sig 1843 med Sara Stina Olsdotter född 1821 i Hörneå. Hennes far var kolaren Olof Olsson Tegenfeldt som i sin tur var son till soldaten Olof Tegenfeldt och barnbarn till soldaterna Jöns Höök och Jon Ståhl. Sara Stinas mor hette Ullrika Östman och kom från smedsläkterna Östman och Sjöberg.

Olof och Sara Stina får 5 barn. Det första barnet föds 1844 , en son som döps till Olof! Namntraditionen är stark i släkten.

Olof Hörnqvist f 1844 (Peters farmors farfar)

Olof Hörnqvist d y arbetar några år som dräng på olika gårdar i Hörneå men söker sig vidare och 1870 flyttar han till Bjurholm sn och arbetar på en gård i Agnäs. Där träffar han bondedottern Anna Johansdotter från en granngård. De gifter sig 1873 och samma år flyttar de till Brattsbacka i Nordmaling sn. Om de köper en gård eller om det ingår i arv efter förfäderna framgår inte . Annas farmor och mormor var systrar och döttrar till en bonde i Brattsbacka.

Vid denna tid blir det lite rörigt i släktforskningen. Nordmaling socken delades 1809 och den utbrutna delen där Agnäs låg kallades Bjurholm sn.

Olof och Anna får 8 barn varav 6 växer upp. Olof tillhör de betrodda männen i bygden, några år är han utsedd till nämndeman.

I april 1915 upprättas bouppteckning efter Olof. Gården är redan överlämnad till sonen Karl. Boet är välförsett med möbler, husgeråd sängkläder mm och det fanns en bra slant på banken. Tre barn har gett sig iväg till Amerika och nya yrken fanns att tillgå. Järnvägar byggdes i Sverige och Stambanan genom övre Norrland byggdes under perioden 1883-1894 och med den skapades arbete.

Selma Katarina f 1873 gifter sig och paret bosätter sig i USA 1894
Kristina Helena f 1876 gifter sig med en banvakt
Johan f 1878 blir banvakt i Brattsbacka
Olof f f 1881 ger sig iväg till USA 1906. Han nämns inte i faderns bouppteckning 1915, troligen död
Karl f 1884 övertar gården
Jonas f 1886 ger sig iväg till USA 1910

Johan Hörnqvist (Peters farmors far)

Johan Hörnqvist gifter sig 1906 med Maria Johanna Karlsson från Bjerten i Nordmaling. De får 9 barn varav 2 dör som små. Kanske bor de i banvaktstugan i Brattsbacka. Den äldsta dottern var Selma Evelina f 1906 (Peters Farmor) död 1989. Banvaktssysslan övertas av sonen Filip.


Blog image

Filip Hörnqvist (1908-2000) var en av initiativtagarna till att boken Brattsbackabygdens historia I blev skriven av forskaren och författaren Tyko Lundkvist. I denna finns flera av Peters förfäder nämnda.

Några ord om själva namnet Hörnkvist/Hörnqvist. Före namnlagen i början av 1900 så var det upp till var och en att skapa sig ett efternamn. Adliga namn var skyddade. De som ägde en gård och var jordbrukare nöjde sig oftast med patronymikon = Anders son, Eriks dotter. Hantverkare, bruksarbetare, stadsbefolkning m fl valde ofta ett eget efternamn, eftersom de inte hade en gård att identifieras med. Vanligast var något med anknytning till hemorten. I Hörnefors finns många varianter med Hörn… Det finns många platser med ”Hörn” som inspirerat till Hörnkvist, det finns flera olika släkter.

I Brattsbackaboken sid 388 har det tyvärr blivit fel uppgifter om Olof Hörnqvist född 1844. Han placeras felaktigt som son i en familj Hörnqvist från Hörnsjö.




Släkten Hörnqvist från HörneforsUmeåsläkten

Posted by ML 2018-03-16 09:55

Släkten Hörnqvist från Hörnefors del 1

Nils Nilsson från Torsåker (Peters farmors farfars farfars farfar)

I mitten på 1700 talet flyttar Nils Nilsson och hans hustru Elisabet Abrahamsdotter från Kärvsta i Torsåker socken i Västernorrlands län (norr om Kramfors) till Stöcke i Umeå Landsförsamling. Paret är i 25 årsåldern och har med sig de små barnen Abraham född 1749, Johan född 1753 och Elisabet född 1755. I Stöcke föds ytterligare fyra barn Karl 1758, Erik 1760, Per 1763 och Olof 1764. Efter några år flyttar familjen till Hörne.

När Nils dör och bouppteckning görs efter honom den 2 februari 1800 antecknas att han äger en liten gård, som föder 1 ko, 1 kviga o några får. Förutom vanliga hushålls- och jordbruksredskap är det anmärkningsvärt många snickarverktyg förtecknade. Det är tydligt att Nils sysslade med någon snickarverksamhet som drog in pengar till hushållet.

Abraham Nilsson (Peters farmors farfars farfars far)

Gården övertas av äldste sonen Abraham Nilsson. Han har gift sig med en flicka från Grundsunda socken. Tillsammans får de 11 barn varav 4 dör som barn. När Abraham dör 60 år gammal har han redan sålt gården till sin äldste son Nils Abrahamsson.
Blog image

Vid denna tid har det startats ett bruk i Hörne. Hörnefors bruk var ett järnbruk vid Hörnån i Hörnefors i södra Västerbotten som var i drift 1775–1902. När verksamheten hade sin höjdpunkt i slutet av 1800-talet fanns masugn, stångjärnshammare, knipphammare, vällugn, gjuteri, valsverk och ett vattendrivet sågverk.(wikipedia)

Abrahams yngste bror Olof f 1764 blir torpare och kolare vid bruket. Han börjar kalla sig Hörnqvist. En av hans söner blir Mästersven vid bruket.

Jonas Abrahamsson Hörnqvist 1782 (Peters farmors farfars farfar)

Abrahams näst äldste son Jonas född 1782 tar arbete i det nystartade bruket. Bruket lockar till sig smeder från olika håll. Jonas börjar som dräng till någon av smederna och lär upp sig inom yrket. Han kallas både spiksmed, stångjärnssmed och hammarsmed i kyrkböckerna. Nu har också han antagit namnet Hörnqvist.

Jonas gifter sig 3 gånger, de två första äktenskapen slutar olyckligt då båda hustrurna dör i samband med barnafödande. Med andra hustrun hade han 2 barn men också de barnen avled som små. Den tredje hustrun Barbro Lögdström överlevde sin man och de fick 6 barn tillsammans.

Barbros far Olof Lögdström var mästersmed från Långvinds bruk i Enånger. Smedsläkten Lögdström är redovisad av Föreningen för Smedsläktforskning FFS. Den skall härstamma från kolaren vid Lögdö bruk Frans Dubois som var av vallonsläkt. Olof Lögdström flyttade till Hörnefors när bruket startade där.

Jonas Hörnqvist dör redan 1825 av rödsot (=dysenteri) som gick i epidemier. Han var bara 43 år. Barbro var ensam med 5 småbarn. Hon hade släkt på bruket som hon säkert fick hjälp av och det fanns sysslor även för kvinnor på bruken. Barnen fick börja arbeta tidigt. De båda sönerna Jonas f 1816 och Olof f 1820 står som koldräng resp bruksarbetare.

När Barbro dör 1854 uppges i bouppteckningen att hon ägde en mangårdsbyggnad med 6 knutar och några uthus.

Barbros son Jonas dog den 15 februari 1846 endast 29 år gammal. I kyrkböckerna står att han blev ihjälslagen. Enligt rättegångsprotokollen var sonen Jonas Hörnqvist sysselsatt med smidesarbete i den så kallade Nya Hammaren vid Hörnefors bruk vilket arbete fortfarit till klockan ½5 på morgonen den 14 februari. Närvarande var också Olof Lögdström, dennes fader Olof Lögdström den äldre, Olof Hörnqvist och några till.

Personerna:
Jonas Hörnqvist f 1816
Jonas kusin Olof Lögdström d y f 1817
Dennes far, Jonas morbror Olof Lögdström d ä f 1784
Olof Hörnqvist f 1794, kusin med Jonas far

Efter slutat arbete tar Jonas på sig tröja och handskar för att gå hem, strax därefter inkommit till dess vid vägen boende moder Änkan Barbara Hörnqvist, och med bägge händren för huvudet yttrat ” Herre Gud fader i himlen, så ont i huvudet jag har”. Han säger också att vid utgången igenom stora hammardörren blivit slagen i huvudet av en där stående karl. Jonas fortsatte sedan hem till sig och där dog han dagen efter. Efter ingående förhör med alla närvarande kommer man fram till att Olof Lögdström d y är den som haft tillfälle att slå Jonas i huvudet eftersom han gått ut strax före att Jonas gått ut. Enligt vittnena var Olof känd för att vara hastig till sitt lynne och snar till utdelande av slag….. yttrat missnöje med Jonas Hörnqvist, som varit hans smeddräng och haft hotelser emot honom.

Olof blir inte dömd för mordet, i kyrkboken står ”misstänkt för mord men frikänd”. Det står också att han tänkt flytta till N Amerika 1847 men det blev tydligen inte av. Han lämnar Hörnefors och arbetar som smed på andra bruk i andra socknar.

(Rättegångsprotokoll Umeå tingslags häradsrätt (AC) AIb:6 (1845-1849) Bild 1450 -1690)



Erik Kohlman ryttare Uppsalasläkten

Posted by ML 2018-02-04 09:39

Farmors mormors farfars farfars far till E o K

Erik Matsson Kolman - en karolin med livet behåll

Erik Matsson är ca 30 år när han när han 1693 låter leja sig som soldat för Kolstas rote nr 117 i Knutby socken i Uppland. Han bör vara född omkring 1663 men det är okänt var han kommer ifrån. Husförhörslängder och födelseböcker finns inte från den tiden.

Första mönstringen är i Uppsala den 5 juli 1693 och Erik får/tar soldatnamnet Kohlman efter Kolsta. Rotens rusthållare är Lars Matsson och Per Mårtensson, som båda bor på Kolsta. Rusthållaren håller en soldat med häst och utrustning mot att de får en viss skattebefrielse till Kronan. Det är fredstider och Erik får nu en bra häst och mundering.


Blog image

Nästa mönstring är i Märsta 9 juli 1694. Erik har gift sig med dottern till den ena rusthållaren; Per Mårtenssons dotter Karin född 1675. Paret får i rask takt flera barn. Mönstringarna den 11 juni 1695 i Uppsala 9 juli 1696 i Norrtälje avlöper utan problem. När fjärde barnet föds i jan 1701 har Karl XII startat krig. Troligen är Erik med vid slaget vid Narva i november 1700 och Kliszow i juli 1702. Han verkar ha klarat sig bra. Vid mönstringen i Guttstadt 5 februari 1704 står inget noterat på honom. Flertalet soldater i hans kompani dog vid dessa slag eller av sjukdomar och blev ersatta med nya unga män.

Blog image Harnesk ingick i ryttarens utrustning.

Vid mönstringen i Lubin 19 juni 1705 berättas att hans häst dött i okt 1704 och att han fått en ny grå häst med vita fötter och en liten bläs.

I februari 1704 befann sig regementet i Guttstadt i Ostpreus­sen och i juni 1705 vid Lubin i Polen — det rör sig alltså om hållpunkter i Karl XII:s militärt sett meningslösa polska fälttåg.

Kungen fick ju som bekant inget grepp om motståndaren, August den starke av Polen, eftersom denne vid brydsamma tillfällen hade för ovana att smita till sitt hemland, kurfurstendömet Sachsen. Karl XII ville av utrikespolitiska skäl — risken var stor att Sverige då kunde dras in i Spanska tronföljdskriget — inte följa efter.

Till slut gjorde dock kung Karl slag i saken, bröt in i Tyskland och tvingade August till freden i Altranstädt, där han måste avstå från den polska kronan. Lifregementet till häst hängde med. I juli 1707 befann de sig i Bredtleben i Sachsen. (från nätet)


Nästa mönstring den 3 juli 1707 i Bredtleben berättas att Erik 1705 fått ny Karbin och pistoler och i maj 1707 fått nya stövlar. Samtidigt beviljas han också avsked och får resa hem med livet i behåll. Uppgifterna är knapphändiga, kanske blev det en båtresa ända till Stockholm från Polen. Om det blev landstigning i t ex Kalmar hade han nytta av nya stövlarna vid marchen hem till Knutby.

Han måste kommit hem senast i oktober 1707 för i juli 1708 föds barn nr 5 som döps till Erik.


Blog image

Erik Kohlman är nu 44 år. Genom giftermålet med Karin är han delägare i Kolsta och livet flyter på som bonde för honom. Nu är det han som står som rusthållare. Hans hustru föder honom ytterligare 5 barn, det sista är dottern Maja född 1719 . Många av barnen dör som små men åtminstone 5 av barnen växer upp och gifter sig.

Erik dör 73 år gammal och begravs den 28 december 1736.

Hans hustru Karin Persdotter levde i 20 år till och i dödboken står om henne:

Enkan hustru Karin Persdotter från Kålsta, född därsammastädes i Martii månad 1675; gift i 44 år, haft 10 barn; enka i 22 år. War i 2ne år sängliggande, och blef des skröpliga ålderdomen af Gud belagd med ett svårt Kors (= lidande) af ett frätande sår som till sist utvidgade sig öfver hela ansiktet, hwaraf hon led stor wärk och pina, Hennes elände slutade Gud d 26 okt. begrafd d 4 November gammal 84 år 7 månader.

Sonen Johan född i mars 1711 blev kvar på gården som rusthållare. Han blev utsedd till nämndeman vid häradstinget och blev även utsedd till häradsdomare.